Vad är hållbarhetspreferenser?

Hållbarhetspreferenser är de önskemål och krav du som kund kan ha på de fonder du sparar i. Tanken med hållbarhetspreferenser är att sparare ska ha möjlighet att fatta mer välgrundade beslut om hållbarhet, men regelverket är komplext och fortfarande under infasning, så det är tyvärr inte helt enkelt att ta till sig vad begreppet faktiskt omfattar. Målet med den här sidan är därför att förklara och förenkla begreppets innebörd så att du genom dina val ges möjlighet att vara med och bidra till en hållbar utveckling utifrån dina särskilda hållbarhetsönskemål.

Enligt den lagstiftning som styr investeringar som fonder gör finns det tre typer av hållbarhetspreferenser:

• Önskemål mer generellt där spararen anger att en viss minimiandel ska investeras i hållbara investeringar, enligt ett särskilt regelverk inom EU (”Disclosureförordningen”, även känd som ”SFDR”).

• Önskemål mer specifikt där spararen anger att en viss minimiandel ska investeras i miljömässigt hållbara investeringar, enligt ett annat omfattande regelverk inom EU (Taxonomiförordningen).

• Önskemål om att investeringsverksamheten tar hänsyn till ”huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer” (enligt SFDR) och där du som sparare kan bestämma vilka särskilda indikatorer du vill att fonden ska beakta.

De tre olika typerna av hållbarhetspreferenser

Hållbara investeringar (SFDR)

Ett sparande som kan vara både miljömässigt och socialt hållbart utifrån fondbolagens bedömning

En hållbar investering är i det här sammanhanget en investering i en ekonomisk verksamhet som (i) bidrar till ett miljömål eller ett socialt mål, (ii) inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål, och (iii) har en god bolagsstyrning.

Begreppet är brett och SFDR lämnar ett förhållandevis stort utrymme för fondförvaltarna att själva bedöma vad som ska betraktas som en hållbar investering. Detta leder till att det finns stora variationer och ger utrymme för olika typer av investeringsstrategier där olika kombinationer av ”Välja in”, ” Välja bort” och ”Påverka”  kan vara aktuella (se vidare under ”Fondbolagens Hållbarhetsarbete”).

Flexibiliteten gör att fondbolagen kan anpassa sitt hållbarhetsarbete utifrån sina specifika kompetenser, resurser och investeringsstrategier, exempelvis att aktiva förvaltare med mer koncentrerade investeringsportföljer kan fokusera mer på att Välja in och Påverka , medan mer systematisk eller passiv förvaltning med stora globala portföljer kan arbeta mer med datadriven analys och Välja bort. Variationen blir således naturligt stor och flexibiliteten i begreppet har också den fördelen att det medger fortsatt utveckling och nytänk på vilket sätt hållbara investeringar kan göras, över tid utan att fastna i mer stelbenta begrepp.

Samtidigt finns det givetvis  risk för missförstånd och i värsta fall risk för ”greenwashing” när fondbolagets bedömning av begreppet inte är tillräckligt förankrad i investeringsstrategier som gör faktisk skillnad, eller att den uttalade strategin saknar verklig substans.

För SFBs del, lägger vi således stor vikt vid att utvärdera vårt fondutbud och våra fondportföljer för att tillförsäkra att fondbolagen gör vad de säger att de ska göra. Vi vill ha en bredd i utbudet, där vi ställer vissa minimikrav kring hållbarhet, men är i övrigt måna om att tillåta en variation av strategier och ambitioner inom hållbarhetsområdet.

SFB:s rådgivare hjälper också de kunder som önskar att en viss minimiandel ska investeras i en hållbar investering att förstå skillnaderna mellan olika typer av hållbara investeringar och investeringsstrategier.

Miljömässigt hållbara investeringar (Taxonomin)

Ett sparande som kan gå till miljömässigt hållbara investeringar som definieras enligt en EU-standard (Taxonomin)

EU:s taxonomiförordning är ett klassificeringssystem där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, för i princip alla branscher och segment av ekonomisk verksamhet inom EU. Hållbara investeringar med ett miljömål kan både vara, och inte vara, förenliga med kraven i Taxonomin.

Taxonomin är ett gigantiskt projekt som spänner över i princip alla sektorer som bolag verkar inom, det vill säga inte bara inom finansbranschen. Taxonomin är under fortsatt utveckling och många fondförvaltare bedömer att taxonomiregelverket ännu inte är fullt implementerat, bland annat därför att portföljbolagen ännu inte har börjat rapportera enligt taxonomin i tillräcklig utsträckning. Det är därför tills vidare relativt få fonder som har möjlighet att säkerställa att en viss minimiandel investeras i miljömässigt hållbara investeringar enligt Taxonomin.

Huvudsakliga negativa konsekvenser (PAI)

Ett sparande som kan motverka negativa konsekvenser för planeten, miljön eller människor

Huvudsakliga negativa konsekvenser, även känt som PAI (från engelskans Principal Adverse Impacts), är ett sätt att beakta hållbarhet som innebär att investeringen tar hänsyn till negativa konsekvenser för ett antal hållbarhetsfaktorer. En sådan fond ska alltså inte ge negativa effekter inom de områden som du tycker är viktiga, men fonden behöver inte direkt bidra till något hållbarhetsmål.

Hållbarhetsfaktorerna delas i det här sammanhanget in i sex hållbarhetsindikatorer med flera underområden:

1. Utsläpp och miljö

• • Utsläpp av växthusgaser
  • Koldioxidavtryck
  • Utsläpp av växthusgaser i relation till storlek på företagets intäkter
  • Exponering mot företag inom sektorn för fossila bränslen
  • Icke-förnybar energiförbrukning och energiproduktion
  • Energiförbrukningsintensitet med stor klimatpåverkan

2. Biologisk mångfald

• • Verksamhet som negativt påverkar områden med känslig biologisk mångfald

3. Vatten

• • Utsläpp i vatten

4. Avfall

• • Farligt avfall och radioaktivt avfall

5. Social hållbarhet / sociala hänsyn

• • Brott mot FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinje för multinationella företag
  • Brist på styrdokument för att granska efterlevnad av bland annat mänskliga rättigheter
  • Exponering mot kontroversiella vapen

6. Arbetstagares rättigheter

• • Ojusterade löneklyftor mellan könen
  • Jämnare könsfördelning i styrelserna

Om du som kund identifierar en eller flera hållbarhetsindikatorer som är viktiga för dig är det sedan vårt jobb att rekommendera fonder som inte medför negativa konsekvenser för de indikatorerna du valt.

Branschgemensamt informationsblad

Det finns även ett branschgemensamt informationsblad som förklarar begreppet ”hållbarhetspreferenser” och som tagits fram av Svensk Försäkring, tillsammans med de andra branschföreningarna. Informationsbladet kan laddas ner här.

Ett par exempel

Artikel 8-fond

Nedan följer ett exempel på hur en så kallad artikel 8-fond (det vill säga en fond som främjar miljörelaterade och sociala egenskaper) redovisar fondens planerade tillgångsallokering avseende andelen investeringar som klassas som hållbara investeringar (SFDR) respektive miljömässigt hållbara investeringar (taxonomin).

Tillgångsallokeringen illustreras även enligt nedan:

Taxonomiförenlighet illustreras enligt nedan:

Artikel 9-fond

Nedan följer ett exempel på hur en så kallad artikel 9-fond (det vill säga en fond som har hållbar investering som mål) redovisar fondens planerade tillgångsallokering avseende andelen investeringar som klassas som hållbara investeringar (SFDR) respektive miljömässigt hållbara investeringar (taxonomin).

Tillgångsallokeringen illustreras även enligt nedan:

Taxonomiförenlighet illustreras enligt nedan: