Hållbarhet och svårigheten med centrala begrepp

Inom försäkringsbranschen har vi sett ett påtagligt ökat fokus på hållbarhetsfrågorna, inte minst genom en ambitiös reglering inom hela EU, genom olika branschorganisationer och frivilliga initiativ via FN och andra globala institutioner och samarbeten. Den underliggande tanken för detta ökade fokus är att investeringar inte bara ska ge en bra finansiell avkastning utan också samtidigt bidra till att skapa värden som leder till mindre miljöpåverkan, bättre samhällen och sundare drivna bolag.

Svårigheten är dock att så snart hållbarhet blir reglerat och koordinerat, introduceras därmed ett antal olika centrala ord och begrepp som är av stor betydelse för standardisering, uppföljning och tillsyn, men som lätt blir abstrakta och svårförståeliga i vardagligt språkbruk. Även finansbranschens eget språkbruk har bidragit till detta.

Nedanstående ordlista syftar till att ge en översiktlig förklaring till de mest centrala begreppen som används och som kan vara av intresse för den som vill fördjupa sig lite mer i hur hållbarhet regleras. Det finns också länkar till ursprungskällor för ytterligare fördjupning, om så önskas. Vi på SFB använder dessa begrepp och underliggande regelverk som en del av vår uppföljning och utvärdering av fondbolagens hållbarhetsarbete. Vi kan också förutse att så snart regelverken är fullt intrimmade för sina respektive målgrupper, kommer dessa verktyg i utvärderingen troligen bli ännu mer användbara.

Ordlista

Aktivt ägande: När investerare aktivt engagerar sig i de företag de investerar i, t.ex. genom att rösta på bolagsstämmor eller genom dialog med företagets styrelse och ledning, för att påverka positiva förändringar inom bolaget för att uppnå viss specifika hållbarhetsmål.

Ansvarsfulla investeringar: Investeringsstrategier där man tar hänsyn till miljö, sociala och bolagsstyrningsrelaterade (ESG) aspekter, utöver de traditionella ekonomiska kriterierna. Målet med ansvarsfulla investeringar är att bidra till en positiv social och miljömässig påverkan samtidigt som man uppnår finansiell avkastning.

ESG-integration: Inkorporering av miljö, sociala och företagsstyrningsfaktorer i beslutsprocessen för investeringar, dvs. dessa faktorer används som en del i investeringsutvärderingen och inte bara som ett sätt att välja bort investeringar. För fördjupning om fondbolagens olika förhållningssätt och strategier, läs gärna vidare om ”Fondbolagens Hållbarhetsarbete”.

EU Taxonomin: Ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2022/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte. Taxonomin är ett gigantiskt projekt som spänner över i princip alla sektorer som bolag verkar inom, och är under fortsatt utveckling. Läs mer här.

FN:s Global Compact: Initiativ startat av Förenta Nationerna som uppmanar företag över hela världen att anta universella principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och anti-korruption. Syftet är att mobilisera företag att agera på sätt som gynnar samhället och planeten, samtidigt som de också gynnar deras egna verksamheter. Läs mer här. Läs även om detta och andra viktiga initiativ under ”Hållbarhet – En global utmaning”.

Företagsansvar (eller Social Corporate Responsibility, SCR): Hur bolag hanterar sitt ansvar gentemot samhället och miljön, exempelvis initiativ för att minska miljöavtrycket, stödja lokala samhällen, eller att avstå från att engagera sig i skadlig lobbyverksamhet.

Greenwashing: När ett företag felaktigt påstår att deras produkter, tjänster eller verksamhet är miljövänliga eller uppfyller andra hållbarhetsmål, dvs att de inte lever upp till den hållbarhetsnivå som påstås eller bara gör minimala insatser för att vara hållbara.

Hållbar investering: En investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att verksamheten följer praxis för god styrning. Vad som anses vara ett miljömål eller socialt mål regleras i sin tur mer i detalj inom EU (genom så kallade Nivå 2 regler), och är föremål för fortsatt utredning och standardisering. Den fullständiga definitionen av hållbar investering framgår av artikel 2 punkt 17 i SFDR-förordningen, läs den här.

Hållbarhetspreferenser: Avser kunders eller investerares specifika önskemål eller krav gällande hållbarhet när det kommer till deras investeringsval eller försäkringsprodukter. Hållbarhetspreferenser kan vara relaterat till miljömässiga, sociala eller företagsstyrningsfaktorer (ESG). Finansiella rådgivare och försäkringsbolag ska samla in och beakta kunders hållbarhetspreferenser när de rekommenderar finansiella produkter eller tjänster. Inom SFB beaktas detta i rådgivningen till våra kunder och vad avser våra fondportföljer tillser vi i vår fondutvärdering att portföljerna alltid har en hög lägstanivå i sitt hållbarhetsarbete. Den fullständiga definitionen av hållbarhetspreferenser framgår av artikel 2 i kommissionens delegerade förordning 2021/1257, läs den här.

Hållbarhetsrapportering: Offentliggörande av information om hur exempelvis försäkringsbolag eller fondbolag hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive klimatrisker, investeringar och företagsstyrning, exempelvis i en årlig hållbarhetsrapport som visar bolagets arbete och framsteg i hållbarhetsfrågor.

Inkludering, Exkludering & Påverkan: Genom att använda inkluderings- och exkluderings-strategier kan fondförvaltare i kombination med olika grad av påverkansarbete skräddarsy fondportföljer för att överensstämma med specifika hållbarhetsmål och etiska standarder. Detta är särskilt viktigt för investerare och försäkringstagare som har specifika hållbarhetspreferenser när det kommer i hur deras kapital förvaltas.

• Inkludering  (Positive Screening): Investeringsmetod där man aktivt väljer att inkludera företag i en portfölj baserat på i förhand identifierade hållbarhetskriterier. Det kan exempelvis handla om företag som tar ledande positioner inom förnybar energi, hållbara transporter eller sociala rättigheter, eller som jämfört med bolag inom samma bransch har kommit längre i sitt hållbarhetsarbete.

• Exkludering  (Negative Screening): Investeringsmetod där man aktivt väljer att utesluta vissa företag eller sektorer från en investeringsportfölj baserat på specifika hållbarhetskriterier. Vanliga exempel på exkludering inkluderar företag inom tobaksindustrin, vapenproduktion eller de som har dålig arbetsrättshistorik. Det kan också avse olika typer av brott mot mänskliga rättigheter.

• Påverkan  (Engagement): Detta refererar till en aktiv dialog mellan investerare och företag med syftet att påverka företagets beteende och allmän branschpraxis i en mer hållbar riktning. Genom att utöva påverkan kan investerare, inklusive fondförvaltare inom fondförsäkringar, uppmuntra företag att förbättra sina miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga (ESG) prestationer. Det kan handla om allt från att minska koldioxidutsläpp till att säkerställa bättre arbetsförhållanden. Påverkan kan ske genom formella och informella dialoger, genom att rösta på bolagsstämmor eller genom gemensamma initiativ med andra investerare.

Läs mer om detta under ”Fondbolagens Hållbarhetsarbete”.

PAI  (Principal Adverse Impact, eller huvudsakliga negativa konsekvenser): Avser investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor. Att rapportera PAI följer ett viss standardiserat format och är inte obligatoriskt enligt regelverken, men rapporteras för de flesta fonder och fondbolag numera. Närmare detaljer framgår av kommissionens delegerade förordning 2022/1248, läs den här.

SFDR  (Sustainable Finance Disclosure Regulation/Disclorsureförordningen): EU-förordning vars huvudsakliga syfte är att öka öppenheten och transparensen kring hur aktörer på den finansiella marknaden integrerar hållbarhetsrisker och möjligheter i sina beslutsprocesser och investeringsrådgivning. Förordningen kräver att dessa aktörer och rådgivare offentliggör detaljerad information om hur de hanterar hållbarhetsrisker, vilken inverkan deras produkter och tjänster har på hållbarhetsfaktorer, deras specifika hållbarhetsmål och eventuella negativa konsekvenser av deras investeringsbeslut. Du kan hitta SFDR förordningen här.

Transparens: Transparens i hållbarhetssammanhang avser tydlighet och öppenhet i kommunikationen från och mellan olika organisationer angående deras miljö, sociala och bolagsstyrningsrelaterade (ESG) arbete. Det innebär att företag och organisationer delar med sig av korrekt, relevant och lättförståelig information om sina hållbarhetsinsatser, -mål och -resultat. Läs om Global Reporting Initiative (GRI) vars syfte är att främja transparens och ansvarstagande kring hållbarhetsfrågor här.

UNPRI  (FN:s principer för ansvarsfulla investeringar): En internationell nätverksorganisation grundat av FN år 2006 som uppmanar och hjälper investerare att ta hänsyn till miljö, socialt ansvar och bra företagsledning när de väljer var de ska placera sina pengar. Målet är att uppmuntra till mer hållbara investeringar runt om i världen. Läs mer om UNPRI här.

Läs även om detta och andra viktiga initiativ under ”Hållbarhet – En global utmaning”.